Det där med tidebön.

När man växer upp inom frikyrkan – och kanske framförallt de mer karismatiska sammanhangen inom frikyrkligheten – finns det vissa fenomen man redan tidigt får lära sig att vara skeptisk gentemot. Det där med att be redan formulerade böner är ett sådant. Å ena sidan sjunger man ju gärna gamla väckelsesånger och ber Herrens bön (ja man kanske till och med sträcker sig så långt att man har en standardiserad bordsbön), men å andra sidan är ju det där med skrivna böner något man ägnar sig åt i statskyrkan…

Annonser